...har det hänt mycket kul.

I helgen var jag på 40-årsfest. Det är lite mysko att ens umgänge börjar bli så till åren när jag själv fortfarande bara är tjugonio. Fast det påstod födelsedagsbarnet att han också var. Jag vet inte hur han räknar heller. Jag hade lovat att hjälpa till på festen genom att stå i baren och skänka bort öl, vin och drinkar. Ett alldeles lagom uppdrag som jag och J skötte med den äran. Kul!

I onsdags tog vi långlunch och körde go-cart i hangaren bredvid jobbet. Det måste varit något fel på min bil, för jag vann inte. Jag kom trea, eller näst sist om man vill gnugga salt i såren. Men det var kul ändå!

Jag sprang en runda - som är uppmätt till ganska precis 9 kilometer - när jag kom hem. Tiden slipas för varje gång och igår var det knappt ens jobbigt. Ca 47:30 vilket ger en kilometertid på knappa 5:20. Bra slipat från första rundans tid på strax under 54 minuter / 6 minuter per kilometer. Kul!

I dag fick jag reda på deltagarnas provresultat från provet som avslutade ITIL-kursen jag höll förra veckan. Själva kursutvärderingarna var inte särskilt bra, vilket jag förstår. Det var ett år sedan jag höll kursen sist, så varje ny bild i presentationen var en nästan lika stor överraskning för mig som för deltagarna. Trots detta klarade alla skrivningen - 100% pass rate för mig! Kul!

Nu är det helg och midsommar. Det är kul.

Vad har förra fredagen, i tisdags, torsdags och igår gemensamt? Förmodligen en hel massa saker, men jag syftar på att jag var ute och sprang de dagarna. Äntligen. Det är i princip mina gamla rundor, dock inte den längsta ännu. Mellanrundan har jag sprungit sedan hedenhös, men jag har ännu inte undersökt exakt hur lång den är. Det ska jag göra idag.

Idag springs Stockholm maraton. Det poppade upp en jättekonstig idé i mitt huvud när jag såg skyltarna i stan i veckan. Tänk om jag skulle vara med där nästa år...? På ett år borde man väl kunna träna tillräckligt, eller? Jag menar, en mil går ju bra nu - fyra borde inte vara omöjligt om ett år om man ger sig tusan på det. Och på kartan ser det inte särskilt långt ut.

Det börjar äntligen tunna ut i kalendern! Aikidoterminen är snart slut (graderingen gick bra, nästa gång är det för svart bälte!), de projekt vi kört i samfälligheten är alla i slutfasen och jag är dessutom inte längre med i föreningsstyrelsen.

Apropå det. Om man blir invald i en styrelse, blir man då utvald när perioden är slut? Jag tycker vi säger så. Det känns bra att vara utvald att inte längre ha det ekonomiska ansvaret och att kunna göra saker på frivillig basis. Även om jag inte bara kommer att släppa puckarna jag drivit, så känns hela jag ändå lättare.

Jag hamnade i valberedningen istället. "Det värsta jobbet", kallas det. Jag vet inte jag. Jag tror det handlar om hur man förhåller sig till det, och över hur lång tid man väljer att fördela den nedlagda energin. Jag tror inte alls det är omöjligt att hitta tre nya representanter till nästa år, om vi börjar redan nu och letar vid rätt tillfällen.

Nu ska jag försöka sälja den gamla hojen. Annonsinfo kommer. Förhoppningsvis får jag iväg den så att jag kan fixa i ordning både framsidan och garaget i sommar. Det vore riktigt gött. Att även lyckas fixa baksidan och kökshyllan vore en bonus.

Just nu upplever jag det som om jag kommer att ha mängder av tid över - jag vet att verkligheten kommer att se till att det inte blir så, men med färre måsten och GTD-strategin klar har jag ändå en vettig chans att göra rätt saker och inte bara göra saker rätt!

Tack vare en varm kopp vatten med skivad ingefära, honung och citron i torsdags eftermiddag gav halsontet med sig ganska omgående. Det kan förstås haft med själva infektionens art att göra, eller på mitt immunförsvar, men jag vill inbilla mig att huskurer fungerar.

Snuvan är däremot kvar. Jag inbillar mig att den beror på pollenallergi.

Hälften av symptomen borta. Är jag då halvsjuk eller halvfrisk? En optimist skulle säga halvfrisk, en pessimist skulle säga halvsjuk. Jag säger att det inte spelar någon roll vad vi kallar det - jag körde hoj igår i alla fall.

En solig runda på drygt 35 mil tillsammans med tre andra ducatister ner över Nyköping - Kolmården - Katrineholm - Mariefred. Trevlig tur, men nog fick jag träningsvärk i ryggen av det alltid. Andra gången jag kör hoj i år, så det var förstås att räkna med.

Dricker kaffe och planerar dagens små aktiviteter. Bygga brevlådeställning, pyssla lite och planeringsmöte inför årsstämman på tisdag. Lagomt.

Ledig i fyra dagar. Nitton grader och torrt utanför köksfönstret. Härligt! Gelleråsen är 25 mil bort och enligt vädersajterna är det både kallt och blött där nu. Bankörningarna kommer i år att väljas mycket noggrant.

Även med bra väder hade det inte varit optimalt. Jag har ont i halsen. Kanske på grund av en hel städdag i kyla och regn förra helgen, kanske på grund av något annat, vad vet jag?

Ska åka och handla ingefära sen och försöka jaga ontet på flykt. Jag måste ju vara frisk till graderingen på onsdag. Gärna redan till tisdagens årsstämma, eller måndagens träning. Eller helgens ledighet. Eller morgondagen som är extraledig. Så fort som möjligt!

Vi hälsade också på lillkusin förra helgen. Pytteliten, men helt och hållet frisk och go'! Mamma och pappa verkade också må finfint. Bebis, vagn, rum och kläder förevisades i god ordning. Hoppas vi inte smittade vidare halsontet...!


Jag börjar se ljuset i slutet av en tunnel. Jag hoppas att det inte har blivit mörkt när jag kommer ut. Kanske, kanske kan det finnas tid över på andra sidan. Tid att ägna åt mig, och er.